kristendom

•   in English

1(intro)  2 (Gud, Bibeln)  3 (Jesus)  4(NT)  5 (Riter)  6 (Historien)  7(Treenigheten)  8 (Ord)  9 (Helg)  10(kat. ortodox)  11 (Protest.)  12 (Stat)  13 (Fri)

2a Bibeln

2b Gamla Testamentet och dess största kändisar

Del 1 av Bibeln: Den gamla delen av Bibeln kallas Gamla Testamentet. Det är detsamma som den judiska bibeln. Det innehåller berättelser fulla av fantasi. Det har också vackra dikter och mer. Det berättar om: skapelsen (hur världen och alla vi människor kom till) judiska folkets historia och religion

Fader Abraham (ابراھیم‎ ʾIbrāhÄ«m‎,  אַבְרָהָם )

Berättelser om Abraham ligger som grund till 3 religioner. De tre Abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom, islam). Det finns det många likheter dem emellan.

• Abraham som stamfar: Gud valde Abraham att bli stamfar för hans folk i Israel. Härstamningen går igenom Abrahams barn med sin hustru Sarah (Sarai) enligt judendom och kristendom. Genom hans barn med en annan kvinna, Hagar, enligt Koranen. (Allt enligt urkunderna = urgamla dokument.)

Moses (وسىٰ Mūsa שֶׁה ):

Moses är en profet (inom judendom, kristendom och islam). Han hjälpte judar. De var slavar. Moses hjälpte dem att bli fria. Gud berättade för Moses om lagar. Regler man ska följa. Och Moses meddelade sitt folk. De lagarna blev centrala i europeiska kulturen. De kallas 10 Guds bud.  (Mer info)

För.pliktelser mot Gud: Tro på Gud Miss.bruka inte Guds namn Håll sabbaten helig

För.pliktelser mot människor: Respektera dina föräldrar Döda inte Begå inte äktenskaps.brott Stjäl inte Ljug inte Var inte avunds.sjuk Begär inte nåt som tillhör en granne

• Det var förbjudet att avbilda Gud (enligt judisk lag) eftersom det inte går att fånga in eller beskriva Gud. Men juden.dom och kristen.dom har i stort sett tagit bort förbjudet.
• Gamla Testamentet har många berättelser. En berättar om Babels torn. En annan handlar om hur kung Salomo tog reda på vilken mor var den riktiga.

â–º Skriv allt du vet om Gamla Testamentet.

â–º Skriv till någon som du älskar om varför denne ska följa Tio budorden (eller
     några av budorden). (Personen kan vara påhittad.) källa

2c Gud

Religionen och även Gud ligger mer eller mindre dold i vår kultur. Exempel:      svenskans: adjö (hejdå) kommer från franskans ord för Gud: Dieu      goodbye kommer från God be with you (må Gud vara med dig)      Allah (Gud på arabiska, även bland kristna)      spanskans adíos betyder ungefär: gå med Gud (Dios = Gud)

• mono.teism: det finns bara 1 gud

• gud/ gud.inna: En mäktig över.naturlig varelse (eller kraft). Många vänder sig till den. Många ber till den. Många försöker lyda den.
• Gud (med stor bokstav "G"): den ende guden inom juden.dom, kristen.dom, islam
• Bön: man pratar med Gud. Kanske ber för något man vill ha (för en själv eller för andra), till exempel god hälsa. Eller tackar för det som är gott. Klaga på det som är ont. Franks favoritbön: "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan. Och förstånd att inse skillnaden."
• av.gud: något/någon som behandlas som en äkta gud — men som inte är Gud
  (Till exempel en falsk gud eller en staty.)
• idol: en före.bild (person som man ser upp till, som helgon, en artist, ett konstverk, en fotbolls.spelare)
• dyrkar: älskar, avgudar, ser upp till (Jesus sa: "Du skall äls­ka Her­ren, din Gud".)
• Obs! Orden gud och idol används för det viktigaste. O.avsett vad det är. För vissa är pengar det viktigaste ("Pengar är hans gud"). Eller makt. För andra en idol ("Justin Biebers fans av.gudar honom och dyrkar marken han går på").

â–º Orden gud och idol används för det viktigaste. Oavsett vad det är. Förklara!

3 Nya Testamentet

4a Jesus: Ett kristet synsätt

(Mycket i Bibeln är sant enligt islam också.)

• Vad gjorde Jesus? Han sparkade ut köp.männen från templet. Då blev de arga. Andra störde sig på hur Jesus uppträdde. Till slut kräver templets ledare att Jesus ska dö. Romarrikets landshövding hette Pilatus . Han gick med på att döma Jesus till döden.
• Döden: himmel ↑ eller helvete ↓ väntar efter livet. Jesus dog på korset (men också upp↑stod) 
• Djävul: satan (rädslans källa)
• Moral: rätt och fel (jämför: moralisera: att till.rätta.visa)
• Nåd: att Gud älskar och förlåter en människa. Även när (i människors ögon) hon kanske inte förtjänar det.
• Synd: att göra dåliga saker eller tänka på syndliga saker. (Alla begår synd. Det leder oss bort från Gud. Men Gud sände sin son till världen för att hjälpa oss tillbaka till Gud.)
• Frälsa: rädda från synd, lidande och död → till evigt liv i Guds himmel. När Jesus dog på korset dog alla människors synder (enligt Nya testamentet)
• Historien om Jesus fortsatte efter hans död. Något o.väntat hände. Många människor såg Jesus igen. Livs levande (enligt Bibeln)! Då förstod de att han var all.deles speciell. Han var den hjälte som många längtade efter.
• Goda nyheter (Evangeliet): Messias (hjälten, kungen) har kommit! Det måste vi berätta om. För alla! Man berättade om och skrev om de goda nyhet.erna. Berättelserna om Jesus spreds långt utanför det heliga landet (landet där Jesus levde, idag Palestina/Israel).
• Tro:  Kristna är INTE överens. Är det viktigaste att man tror på Jesus? Eller att man följer Jesus exempel i vad man gör?
• Ett exempel på Jesus betydelse (även för icke-kristna): Året i år är 2016 (i de flesta länder) för att man räknar från Jesus födelse. (Fast forskare menar att Kristus var egentligen född före Kristus! 4 år innan år 0.)
  
• Jesus är viktig för kristendomen: Efter han återuppstod från de döda började fler tro att han var Guds son. Att han födds ner på jorden för att leva tillsammans med människorna and dela deras glädje och sorg. Han gav människorna ett budskap om att man ska ta hand om varandra. Kristna tror att Jesus medvetet offrade sig på korset för att betala för människans synder. De menar att om man tror på Jesus och följar hans budskap kommer man att få ta del av förlåtelsen. Jesus sa att den som tror på mig ska fa evigt liv. De som tror på det kallas för kristna.  källa 
• Mer info finns under andra rubriker i detta häfte. (T. ex. om Julen under rubriken "Helgdagar".)

â–º Jesus var mån om de fattiga. Han ifrågasatte makten. För detta blev han älskad (av somliga) och hatade (av andra). Tänk dig att du är Jesus fast du lever i dagens Sverige. Vilka problem i samhället skulle du vilja prata om? Vilka orättvisor skulle du vilja bekämpa? Vilka människor tror du du skulle få med dig? Vilka tror du du skulle få mot dig? källa

â–º Varför fick Jesus fiender?

â–º Mose kom med stränga regler. Jesus visade kärleken till alla, även de som bröt mot lagen. Hur går det ihop? källa

 â–º Vilken betydelse har Jesus haft (enligt kyrkan och i historien)?

4b Nya Testamentets kändisar

Maria

(مريم Maryam)( Mary), Jesus moder. Det främsta helgonet (inom de katolska och ortodoxa kyrkorna). Kallas också: Madonna (Vår Fru).         ←Svarta Madonnan (Polen)

←Madonna    (Persien, muslimsk) Som ton.åring var hon gravid (med Jesus-barnet). Ändå räknas hon som oskuld. Barnet kom till på ett högst o.vanligt sätt. Tack vare den Helige Ande.

---

Petrus och påvarna

Petrus var fiskare. Han lämnade sitt jobb och följde med Jesus. Efter Jesus död, reste Petrus till Rom. Enligt katoliker blev han en viktig kristen ledare. ← Den helige Petrus i Rom (framför Peters.kyrkan). Jesus över.lämnade kyrkan till Petrus. Och Petrus lämnade den efter sig till nästa ledare. Och så vidare, till dagens påve (enligt katolska kyrkan).

Paulus

Paulus var en judisk lärd. Många år efter Jesus död hade Paulus en stark upplevelse av Jesus framför sig. Då började han tro. Paulus reste i flera länder (kring Medelhavet). Vartän han kom delade han sin tro på Jesus som Messias. Paulus grundade kyrkor. Och höll kontakt med dem genom att skriva brev. (Breven finns samlade i Nya Testamentet.)

â–º Skriv allt du vet om Jesus mor Maria/ ...om Petrus/ ...om Paulus.

5 Riter

En rit eller sakrament: något man gör som har en religiös betydelse. Kristna som är protest.antiska har två sakrament (vanligtvis):

Protestant.er inom Baptist.kyrkan tror inte på arv.synden. De väntar med dopet ( baptism) tills barnen är gamla nog att själva av.göra om de vill. Många vill. Då kommer man med i församlingen som medlem.

Världens fest - i Sverige: Ett dop och en storasyster 14'   14-åring Viktoria (med rötter i Angola) upplever lillasyster Ann Miracles döp. Pastor Josef i Tensta kyrka berättar vad dopet betyder. !

• Den katolska kyrkan och den ortodoxa har fem sakrament/riter till. (Den ortodoxa kyrkan kallar dem för mysterier.): konfirm.ationen • boten (= bikten) • äkten.skapet • smörjelsen (den sjukas (sista) smörjelse) • präst.vigningen. (1)
• Bikt: då en person bekänner sina synder för en präst och ångrar dem. (Vid bikt och enskild själavård har prästen absolut tystnadsplikt. I Sverige är det bara präster som har absolut tysknadsplikt. Diakoner (personer som hjälper människor i en kyrka) har vanlig tysknadsplikt.) Mer info
• Guds.tjänst: Människor går till kyrkan. Prästen leder guds.tjänsten. (Bara män får vara präster inom katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan.) Man brukar be med texter ur Bibeln. Prästen förklarar vad texterna betyder. Några/ alla sjunger psalmer (kristna sånger). Religiös musik spelas. De gudstjänster som kallas mässa erbjuder natt.varden med bröd och vin som symboler för Kristi kött och blod.

â–º Varför döps man? Skriv allt du vet om dopet/
     ... om gudstjänsten/ ...om nattvarden/ ...om sakrament i olika kyrkor.

â–º Förklara treenigheten. Beskriv den, vad den innebär och
     hur den hängare ihop med Jesus vistelse på jorden.

6 Berättelser ur den kristna historien

Romar.riket

Jesus kors.fästes och begravdes. De som trodde på honom var för.tvivlade (mycket ledsna). Men 50 dagar senare fick några möta Jesus igen (enligt berättelserna).  De kände sig stärkta. Männen reste runt och berättade om Jesus. De var apostlar (= sändebud, budbärare). Det var början till den kristna kyrkan.

• Allt fler människor blev kristna. Romar.rikets ledare kände sig hotade. De förbjöd religionen. Men de kristna höll guds.tjänster ändå. I hemlighet.
• Soldater fångade in en del kristna. Många av de kristna vägrade ge upp sin tro. Då kunde de dödas. Den som dör för sin tro kallas: martyr.
• I början på 300-talet tilläts kristen.domen. Romar.rikets kejsare (kung) Konstantin samlade prästerna. De läste allt som var skrivet om den nya religionen kristendomen. De ville skapa system och ordning (som i de gamla grekernas texter). Så de bestämde helt enkelt vilka texter och idéer som fick vara med. Vilka som fick vara med i Nya Testamentet (den nyare delen av Bibeln). Bland annat bestämde de om tre.enigheten:

• I slutet av det tredje år.hundradet blev Kristen.domen stats.religionen. Alla andra religioner förbjöds. Staden Rom blev de kristnas huvud.stad.
• 1054 år e.Kr. delades kyrkan. Främst på grund av påven. De i öst vägrade (ville inte) under.kasta sig honom.

â–º Skriv allt du vet om kristendomens framväxt och etablering.

Medel.tiden

Kyrkan hade makt. Alla hade en plikt att samlas i kyrkan för söndagens gudstjänst.

Kyrkan bestämde. Även över kungar? Ja, men inte alltid. Det var en ständig makt.kamp mellan kyrkan och staten.

1100-talet: Erik var Sveriges kung 1300-talet: Erik blev Erik den helige, Stockholms skydds.helgon 1800-talet eller tidigare: Fick en gata uppkalld efter sig: Sankt Eriks.gatan 1910-talet: Sveriges högsta byggnad uppkallat efter sig: S:t Eriks.palatset 1950-talet: En station uppkallat efter sig: S:t Eriksplan (gröna linjen)

Birgitta Birgers.dotter var en svenska som levde på 1300-talet. En påve utnämnde henne till helgon. Därför kallas hon Heliga Birgitta. (Senare lyfts hon fram som Sveriges skydds.helgon och ett av Europas.)  Birgitta talade om och skrev om sin tro. Hon var också en av den tidens många pilgrimer (som vall.färdade (reste) till heliga platser. Jämför: hajj حج,.) (En av hennes resor gick till Spaniens Santiago de Compostela. Numera mål för 200 000 årligen!)

• Det fanns många religiösa ordnar på medeltiden. Birgitta grundade ett kloster för nunnor (i Vadstena, 20 mil syd.väst om Kista). (Ordern har också kloster i andra länder. Info)
• Det finns också munk.ordnar i flera länder (för män som vill leva enkla liv i lydnad, utan sex och utan att äga något).
• Kyrkan berättade för alla hur man ska tänka. Att alla syndar. Vi syndare kan räddas. Men bara genom Guds nåd. För att få nåd måste man lyda kyrkan.
• Kyrkan lärde ut att livet på jorden inte är huvud.saken. Viktigast är att för.bereda. Att vara beredd inför det kommande eviga livet efter döden.
• Sam.tidigt hjälpte kyrkan de sjuka med ört.medicin och sjuk.hus. Men pesten dödade en stor del av befolkningen.
• Det mesta från medeltiden är borta, men lite finns kvar. Man kan se vackra och färgglada blyglasfönster och målningar i gamla kyrkor. En del musik är kvar. Och vi vet att man spelade upp teater framför kyrkan.
• Kristen.domen hade redan funnits i omkring 1000 år. Då, under vikingatiden, började den spridas i Sverige.

â–º Vilken roll hade kyrkan i samhället under medeltiden?

Nya tiden (från Columbus till idag)

Luther and the Protestant Reformation: Crash Course World History #218

Luther och andra protesterade (sa ifrån). Då delades kyrkan itu: katolska kyrkan och de som protesterade. (De kallas "protestanter").

• Protesterna ledde till reformer (för.ändringar, när det gäller: riter, regler, organisation...). Också samhället utanför kyrkan för.ändras. Till exempel: Många flickor fick möjligheten att lära sig läsa.
• Religiösa — och politiska — konflikter ledde till flera religions.krig. Ett pågick under hela 30 år!

Många ledare struntade i Jesus kärleks.budskap. (Istället förtryckte de folk-grupper. Startade o.taliga krig. Lät fattiga svälta. Dödade en del kvinnor som häxor (mest under 1600-1700 -talen)→

• Inte längre centralt: Kyrkan sa att Gud skapade oss. Vi är så pass viktiga att vårt hem (jorden) är i sol.systemets mitt. Men astronomer (under 1500- och 1600-talen) studerade planeterna. Och hur de rör sig. De förstod att det är solen som är i mitten. Men det gick inte att säga. (Man kunde dömas för kätteri (villo.lära) till stränga straff.)
• Allt eftersom vann vetenskapen terräng. Den förklarade mer och mer. 
• Kyrkan startade religiösa skolor. Än idag ute på landet (i Sverige) ligger många skolor bredvid kyrkan. Även i stan påverkade religionen. (Exempel: i Vasastan i Stockholm finns Matteus.skolan, byggd år 1902. Högst upp på fasaden står: "Herrens fruktan är vis.hetens begynnelse." Allt eftersom till.kom flera ämnen i skolan. (Men det dröjde hela 26 år efter att skolplikten infördes innan den första icke-religiösa läroboken kom: Läsebok för folkskolan.)
• Detta liv, inte nästa. Folk började tänka mindre på ett kommande evigt liv i himlen. De tänkte mer på livet här
• på jorden. Och hur de själva kan förändra sina liv. För svar vände sig många till forskare.
  • För länge sen trodde vi mycket. Nu har vi kunskap. Så... behövs tron?
• Vetenskap betonar att världen utvecklas enligt natur.lagar. Men, vem skapade de lagarna? Gud?
• Forskningen har sina begränsningar. Den kommer aldrig att kunna svara på alla frågor om Gud, om meningen, om värden, om det över.naturliga.
• Kristendomen spreds runt världen med Columbus och andra upptäckare  (sedan 1500-talet). (De hade med sig präster.) Men nu för tiden växer andra uppfattningar. Det som växer är de privat.religiösa, andra religioner och ett sekulärt samhälle.
• Många känner sig trygga och glada i frikykornas gemenskap. Oavsett om de verkligen tror på kyrkans budskap. Folk är relationella inte rationella.
• Andra människor har haft helt andra erfrenheter. Kanske har de "älskat fel". Och då fått utstå kritik, känt sig utanför och till slut sökt sig till andra sammanhang där de uppskatas.
• Många lämnar katolska kyrkan och andra kyrkor på grund av ledarskapets dubbelmoral. Ledande personer som har varit stränga mot avvikare har dolt sina egna avvikelser, till exempel pedofili (vuxna som har sex med barn).

â–º Så-kallade kristna länder startade korstågen och världskrigen.
     Kan vi hålla religionen ansvarig? Eller de som miss.brukar den? Motivera!

â–º Hur har kristendomens roll påverkas av vetenskapens framväxt?

8 Fler ord att kunna

9 Helg.dagar

"Röda dagar" håller skolan stängt. Många har ledigt från jobbet. De flesta "röda dagar" är kristna helg.dagar (= heliga dagar). Dagar då många umgås enligt traditionen. (Tradition: "så har vi alltid gjort".) Olika familjer har olika traditioner. En del firar högtidligt som i kyrkan. Andra firar avsläppnat hemma.)

Årets viktigaste helg.dagar (i landet Sverige) handlar om Jesus. Prästen säger: under jul.helgen firar vi Jesus födelse. Under påsk.helgen minns vi hans död och upp.ståndelse.

Skärtors.dagen (torsd. innan Påsk.dagen) ← Under sista mål.tiden åt Jesus med sina lärjungar. De åt bröd. De drack vin. Jesus sa: när ni äter och dricker, tänk på mig. Han sa: brödet — det är min kropp. Vinet är mitt blod. Än idag delar kristna natt.varden. Med tanke på Jesus kropp och blod.

â–º Hur firar practicerande kristna påsk?/ ...pingst?/ ...jul?

â–º Vad hände på långfredagen (enligt kristen tro)?

Idag finns flera sätt att vara kristen: 

10a Katolik

Katolska kyrkan är världens största organisation. Den har spelat en stor roll i Europa under (nära) 2000 år.

Peters.kyrkan i Rom fick sitt namn efter Petrus i Bibeln. Katoliker menar att han grundade den första kyrkan.

Peters.kyrkan i sig är mycket fin. Dessutom innehåller den fantastiska målningar och skulpturer av Michelangelo (kanske världens bästa konstnär någonsin).

Maria med Jesus-barnet. Den heliga Jungfru Maria och  andra helgon hedras av katoliker.

Påve Franciskus: den katolska kyrkans över.huvud. Han bestämmer över kyrkan (och över alla dess biskoper och präster). Påven besöker även Sverige 31 okt 2016. Vart än en påve reser väcker han stor uppmärksamhet.

• Genom historien har den katolska kyrkan fördömt bland annat ateister och homosexuella. Men inte den nuvarande påven. Han har sagt saker som ingen påve har sagt tidigare. Bland annat: Gud är god mot ateister om de kommer till honom med ett uppriktigt hjärta. Och, "om någon är gay och söker Herren, vem är jag att döma honom". källa
• (Påvar brukar komma från Europa, men Franciskus är från Argentina.) (Han tog namnet Franciskus efter munken som levde på 1100-talet. Han tackade Gud för broder Sol och syster Måne (3') och alla djur och växter. Han gjorde den första julkrubban (en modell av Maria, Josef och Jesusbarnet. Ibland med levande djur. 1 2 3)
• Idag är de flesta människor i södra Europa och på den amerikanska kontinenten katoliker. Men det bor katoliker även i andra länder. Sankta Eugenia, Jesu Sällskap/Jesuit, vid Kungsträdgården. Mer info: 1  2  Unga katoliker

10b Ortodox

Sedan 1000-talet har de ortodoxa kyrkorna gått sina egna vägar. De säger sig vara bäst på att följa traditionerna från de första kristna. Bland annat sjunger de texter från Bibeln. De ortodoxa (= renläriga) har inte påven som ledare. Istället har de egna ledare, en för varje land. Ledarna kallas patriarker. → De flesta i östra Europa är ortodoxa. (Fast i Polen är man katolik.)

I Stockholms.trakten finns idag 8 olika ortodoxa kyrkor:
Armeniska ortodoxa • Estniska ortodoxa • Etiopisk ortodoxa • Finska ortodoxa • Grekisk ortodoxa • Koptiska (Egypten) ortodoxa • Ryska ortodoxa • Syriska ortodoxa • Mer info: 1

11 Protestant

En tysk, Martin Luther ↑  var präst och bibelforskare. Han protesterade (för 500 år sedan).
 

• Luther och andra tyckte illa om avlats.brev. (Det var brev som sa att man är förlåten fastän man gjort fel. Man kunde bli förlåten utan att ångra sig eller ändra något. Den enda man behövde göra: köpa ett brev som sa att man var förlåten! Breven såldes lätt.vindligt för att få in pengar. De pengarna användes för att bygga Peters.kyrkan i Rom.)
• Luther menade: det enda man ska “göra” är att bli frälst. Tro på Jesus! (En protestant menar: Vissa människor är goda före.dömen och värda att efter.följa. Vi kan kalla dem helgon. Katoliker och ortodoxa ber till dem. Men vi protestanter gör inte så. Vi behöver ingen omväg till Gud. Vår väg är genom Guds son. Jesus sa: ”Jag är vägen.”)
• Luther översatte Bibeln till sitt moders.mål, tyska. Då kunde tyskar förstå. (Tidigare var allt på latin. Bara präster som Luther förstod.) Luther sa att bara Bibeln var viktig. Inte på.kostade kyrkor. Inte påven.
• Påven höll naturligt.vis inte med. Han mot.arbetade Luther. Men Bibeln översattes till fler språk. Tidens nya mass.media (tryckta böcker) gjorde det lätt att sprida översättningarna och Luthers idéer över Europa.
• Kyrkan splittrades. Den reformerades också (formades om, förnyades). Luther fick med sig de flesta i norra Europa. De viktigaste: kungarna. (Kungar som Sveriges Gustav Vasa var mycket mottagliga för idén att de själva skulle bestämma över kyrkan och dess enorma rikedom.)
• Luther skrev Lilla katekesen (en lärobok i kristen tro). Protestantiska präster åkte runt i byarna årligen. De kollade att alla kunde den — utantill.
• Under reformationen (1500-talet) blev kyrkorna i norra Europa lutherska. Senare uppstod andra protestantiska kyrkor. I Sverige främst föregångare till vad vi idag kallar baptister. (Idag också Pingstvänner, Metodister, Missionskyrkan....)
• Senare spreds Luthers idéer till Nord.amerika och Afrika (söder om Sahara). Än idag kallar vi de kyrkorna lutherska. Efter Luthers död fanns också de som protesterade mot lutherdomen. Mest känd: en frans.man som hette Calvin.
• Ekumenik: olika (kristna) kyrkor sam.verkar (arbetar ihop). T ex: i Taizé i Frankrike bor över 100 protestantiska och katolska munkar. Årligen kommer över 100 000 pilgrimer på besök. Somliga från Sverige, inklusive konfirmander (tonåringar som bekräftar sin kristna tro).

â–º Beskriv de tre olika inriktningarna inom kristendomen.
    Vad skiljer dem åt and vad har de gemensamt? Vad utmärker protestantismen?

12 Stats.kyrkan

• Naturligtvis är inte kyrkans alla miljoner medlemmar överens om allt. Men olika uppfattningar ryms inom kyrkan. (T ex: Några manliga präster tycker inte att kvinnor ska få vara präster. Samtidigt finns en kvinnlig ärke.biskop som till och med har varit till Rom där hon togs emot av påven.)
• En medlem kan uppskatta Svenska kyrkan (till exempel som en plats för medmänsklighet och eftertänksamhet). Men samtidigt vara agnostiker (inte säker på om det finns en gud) eller ateist (inte tro på gud).
• En präst ger fyra skäl att vara med i Svenska kyrkan idag. De är (källa):
  • att man tro på Gud (religiösa skäl)
  • att medlemmar får delta i många aktiviteter och gifta sig i kyrkan (egoistiska skäl)
  • att man vill stödja kyrkans arbete för hemlösa, sjuka, ensamma (solidariska skäl)
  • att man får en identitet som kristen (identiteten)

• Kyrkobyggnaden har ofta betraktats som en fredad plats. En tillflyktsort. Tanken är: man kan bråka (om man måste), men inte i Guds hus. Under många tider, på många platser, har polisen undvikit att gå in i en kyrka (för att gripa någon).
• Några av historiens kändisar (adel och präster) är begravda inuti kyrkor. Men de allra flesta människor är begrävda på kyrkogården (gården utanför en kyrka). När begravningsplatserna i städerna är fulla, tas nya i bruk längre bort. Några km söder om Globen ligger Skogskyrkogården. Den är ett världsarv, byggd på ett uppmärksamt sätt, utifrån områdets naturliga förutsättningar. Nuförtiden i Stockholm kremeras (bränns) flertalet. (Askan tar mindre plats.)

â–º Hur har kristendomens roll förändras sedan vikingatiden?

â–º Än har Svenska kyrkan stor betydelse. På vilka sätt?

13 Fri.kyrkor

Mer info