Jump to navigation

kristendom

1(intro)  2 (Gud, Bibeln)  3 (Jesus)  4(NT)  5 (Riter)  6 (Historien)  7(Treenigheten)  8 (Ord)  9 (Helg)  10(kat. ortodox)  11 (Protest.)  12 (Stat)  13 (Fri)


Klicka på symbolerna
 

2a Bibeln

"Den heliga boken" eller "De heliga böckerna."

  • Kristna menar att bibeln berättar en viktig historia. En inspirerande historia.
  • Fundament: grund, bas. Fundament.alist (bokstavs.trogen): En som menar att den heliga boken ska läsas bok.stavligt. Inte tolkas. Nidbild av en bokstavs-trogen.
  • Bibeln är Guds ord. Eller inspirerad av Gud. (Menar de flesta kristna.)
  • Man kan läsa Bibeln som en historie.bok, som litteratur, som lyrik.
  • Bibeln använder sig av bild.språk. (Exempel: "flitig som en myra", "som en ulv i fåra.kläder", "förbjuden frukt smakar bäst", "slå sig för sitt bröst".)
  • Bibeln är också viktig för att den:
  • var den första tryckta boken (på många språk). (En bok som de första författarna på många språk läste, använde fraser ur. Modern engelska, till exempel,  skapades av Bibeln, av bönboken Book of Common Prayer och av Shakespeare.)
  • är världens mest spridda bok
  • är viktig för att förstå historien och det samhälle vi lever i nu. (Vi i Sverige får många intryck från vår egen historia. Och från andra länder — som är mycket influerade av religion. Till exempel,  den authorized versionen av King James Bible har kallats "den mest inflytelserika versionen av de mest inflytelserika boken i världen, i vad som nu är det mest inflytelserika språk.")
â–º Skriv allt du vet om Bibeln.

2b Gamla Testamentet och dess största kändisar

Del 1 av Bibeln: Den gamla delen av Bibeln kallas Gamla Testamentet. Det är detsamma som den judiska bibeln. Det innehåller berättelser fulla av fantasi. Det har också vackra dikter och mer. Det berättar om:

  • skapelsen (hur världen och alla vi människor kom till)
  • judiska folkets historia och religion
Fader Abraham (ابراھیم‎ ʾIbrāhÄ«m‎,  אַבְרָהָם )

Berättelser om Abraham ligger som grund till 3 religioner.
De tre Abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom, islam). Det finns det många likheter dem emellan.

  • Abraham som stamfar: Gud valde Abraham att bli stamfar för hans folk i Israel. Härstamningen går igenom Abrahams barn med sin hustru Sarah (Sarai) enligt judendom och kristendom. Genom hans barn med en annan kvinna, Hagar, enligt Koranen. (Allt enligt urkunderna = urgamla dokument.)
Moses (وسىٰ Mūsa שֶׁה ):
Moses-Ribera.jpg

 

Moses är en profet (inom judendom, kristendom och islam). Han hjälpte judar. De var slavar. Moses hjälpte dem att bli fria.

Gud berättade för Moses om lagar. Regler man ska följa. Och Moses meddelade sitt folk.

De lagarna blev centrala i europeiska kulturen. De kallas 10 Guds bud.  (Mer info)

För.pliktelser mot Gud:
  • Tro på Gud
  • Miss.bruka inte Guds namn
  • Håll sabbaten helig

För.pliktelser mot människor:

  • Respektera dina föräldrar
  • Döda inte
  • Begå inte äktenskaps.brott
  • Stjäl inte
  • Ljug inte
  • Var inte avunds.sjuk
  • Begär inte nåt som tillhör en granne
  • Det var förbjudet att avbilda Gud (enligt judisk lag) eftersom det inte går att fånga in eller beskriva Gud. Men juden.dom och kristen.dom har i stort sett tagit bort förbjudet.
  • Gamla Testamentet har många berättelser. En berättar om Babels torn. En annan handlar om hur kung Salomo tog reda på vilken mor var den riktiga.

â–º Skriv allt du vet om Gamla Testamentet.

â–º Skriv till någon som du älskar om varför denne ska följa Tio budorden (eller
     några av budorden).
(Personen kan vara påhittad.) källa

2c Gud

Religionen och även Gud ligger mer eller mindre dold i vår kultur. Exempel:

     svenskans: adjö (hejdå) kommer från animated-france-flag-image-0029franskans ord för Gud: Dieu
     UK flag goodbye kommer från God be with you (må Gud vara med dig)
     Islam symbol plane2 green.png Allah (Gud på arabiska, även bland kristna)
     Flag Spain animated gif 240x180 spanskans adíos betyder ungefär: gå med Gud (Flag Spain animated gif 240x180Dios = Gud)
  • mono.teism: det finns bara 1 gud

  • gud/ gud.inna: En mäktig över.naturlig varelse (eller kraft). Många vänder sig till den. Många ber till den. Många försöker lyda den.
  • Gud (med stor bokstav "G"): den ende guden inom juden.dom, kristen.dom, islam
  • Bön: man pratar med Gud. Kanske ber för något man vill ha (för en själv eller för andra), till exempel god hälsa. Eller tackar för det som är gott. Klaga på det som är ont. Franks favoritbön: "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan. Och förstånd att inse skillnaden."
  • av.gud: något/någon som behandlas som en äkta gud — men som inte är Gud
    (Till exempel en falsk gud eller en staty.)
  • idol: en före.bild (person som man ser upp till, som helgon, en artist, ett konstverk, en fotbolls.spelare)
  • dyrkar: älskar, avgudar, ser upp till (Jesus sa: "Du skall äls­ka Her­ren, din Gud".)
  • Obs! Orden gud och idol används för det viktigaste. O.avsett vad det är. För vissa är pengar det viktigaste ("Pengar är hans gud"). Eller makt. För andra en idol ("Justin Biebers fans av.gudar honom och dyrkar marken han går på").

â–º Orden gud och idol används för det viktigaste. Oavsett vad det är. Förklara!

3 Nya Testamentet

Del 2 av Bibeln:

  • Evangelierna ("glatt budskap"): om Jesus liv och lära
  • Apostla.gärningarna:
    de första kristnas liv och hur religionen växte fram
  • Paulus många brev...
  • Uppenbarelse.boken: under.bart och hemskt vid tidens slut

En sida från
Gutenbergs bibel→

 


Mer info

Kristendomen i en nötskal:
Du har blivit misshandlad och rånad av en person. Du har två valmöjligheter. Båda av dessa kommer att ge konsekvenser.
Val 1: du står öga mot öga mot denna och berättar att du är skitförbannad på personen. Hon är en jävla idiot som inte förtjänar en andra chans. Du önskar att hon får HIV och dör och hela hennes släkt dör. Hur tror du att hon kommer att agera?
Val 2: Du står öga mot öga och berättar för henne att det hon gjorde var riktigt dåligt. Det är inte ok att bete sig så. Du säger sedan att du trots detta förlåter henne. Du önskar att hon aldrig mer skadar någon och önskar henne ett bra och lyckligt liv. Hur tror du att hon reagerar?
Tanken med kristendomen är att kärlek föder kärlek. Om denna tjej som misshandlat och rånat dig får höra face 2 face att du förlåter henne och att du dessutom önskar henne väl? Hon kanske blir en bättre människa och inte skadar någon annan. Man tänker sig att chansen att detta händer är större än om man skulle göra som i alternativ 1. Detta betyder absolut inte att hon blir bättre. Det kan vara så att hon fortsätter att skada människor. Men chansen att hon kan förändras är större om man vänder andra kinden till. Detta är kristendomen i en nötskal. Man ska älska alla som är svåra att älska.

â–º Förklara det viktigast budskapet i Nya Testamentet.

4a Jesus: Ett kristet synsätt

(Mycket i Bibeln är sant enligt islam också.)

  • Jesus blev snickare (som sin far, Josef).
  • När han var 30+ år, vandrade Jesus runt. Som en profet. Han pratade med många.
  • Jesus berättade. Han på.minde dem om vad Moses (och de andra gamla profeterna) sa. Men Jesus tolkade om de gamla orden. Exempel: vänd andra kinden till i stället för att hämnas. (Att besegra det onda med det goda.) 
  • Evangelierna: Fyra böcker i Bibeln. De berättar (på olika sätt) om hur Gud verkade genom Jesus. Med Guds kraft kunde Jesus göra det omöjliga: mätta de hungriga, bota de sjuka, upp.väcka de döda. (Under.verk nu.för.tiden? Kanske när någon som läkaren säger är döende klarar sig ändå.)


av en grekisk målare
 


av en dansk
 


av en italienska

Jesus pratade om kärleken till Gud. Han pratade om kärleken till människor. Han pratade om att älska din nästa som dig själv. Han pratade även om att älska sina o.vänner. Det är viktigare att älska och hjälpa än att följa alla lagar. Allt detta är kärleks.budskapet.

  • Exempel: Den godhjärtade samariten: (Jesus berättar om en man. Han överfölls av rövare. De lät honom ligga där på vägen. En präst kom förbi men hjälpte inte mannen. En annan man kom förbi men hjälpte inte heller mannen. Sedan såg en samarier (en från en föraktad folkgrupp) mannen och tog hand om honom. Jesus menade att den föraktade samarier var en bättre medmänniska än prästen.
  • Jesus menar också att alla ska förlåtas. Alla får en andra chans. (Exempel: Han berättade om två bröder. En slösar bort allt han äger. Pank, återvänder han hem. Där väntar hans far med ändlös kärlek för båda sönerna, oavsett vad de gjorde.)

      ← Jesus längsta tal kallas Bergs.predikan (i Evangeliet enligt Matteus).
          I den finns (bland annat):

  • Salig.prisningarna. I dem prisar Jesus enkla och öd.mjuka människor och freds.mäklare. (”Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmel.riket…”)
  • Jesus säger att hans lärjungar är jordens hopp och ljus. (Lär.junge = apostel = elev. Till exempel de 12 män som följer med Jesus och lär från honom.)
  • Jesus lär ut bönen Fader Vår. ("Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn....")
  • Gyllene regeln: Du kanske vill ha hjälp med något? Allt vad du vill att andra ska göra för dig, det ska du också göra för dem. (Do to others what you want them to do to you.) (Samma tänk finns i de flesta religioner.)

I en berättelse i Bibeln kan vi läsa om en situation när Jesus var sträng. Köp.män säljer saker. På den tiden hade de för.säljning över.allt. Även inne i det judiska templet. Jesus var upp.rörd! Att tjäna pengar på en helig plats!

  • Vad gjorde Jesus? Han sparkade ut köp.männen från templet. Då blev de arga. Andra störde sig på hur Jesus uppträdde. Till slut kräver templets ledare att Jesus ska dö. Romarrikets landshövding hette Pilatus . Han gick med på att döma Jesus till döden.
  • Döden: himmel eller helvete väntar efter livet. Jesus dog på korset (men också uppstod) 
  • Djävul: satan (rädslans källa)
  • Moral: rätt och fel (jämför: moralisera: att till.rätta.visa)
  • Nåd: att Gud älskar och förlåter en människa. Även när (i människors ögon) hon kanske inte förtjänar det.
  • Synd: att göra dåliga saker eller tänka på syndliga saker. (Alla begår synd. Det leder oss bort från Gud. Men Gud sände sin son till världen för att hjälpa oss tillbaka till Gud.)
  • Frälsa: rädda från synd, lidande och död → till evigt liv i Guds himmel. När Jesus dog på korset dog alla människors synder (enligt Nya testamentet)
  • Historien om Jesus fortsatte efter hans död. Något o.väntat hände. Många människor såg Jesus igen. Livs levande (enligt Bibeln)! Då förstod de att han var all.deles speciell. Han var den hjälte som många längtade efter.
  • Goda nyheter (Evangeliet): Messias (hjälten, kungen) har kommit! Det måste vi berätta om. För alla! Man berättade om och skrev om de goda nyhet.erna. Berättelserna om Jesus spreds långt utanför det heliga landet (landet där Jesus levde, idag Palestina/Israel).
  • Tro:  Kristna är INTE överens. Är det viktigaste att man tror på Jesus? Eller att man följer Jesus exempel i vad man gör?
  • Ett exempel på Jesus betydelse (även för icke-kristna): Året i år är 2016 (i de flesta länder) för att man räknar från Jesus födelse. (Fast forskare menar att Kristus var egentligen född före Kristus! 4 år innan år 0.)
  • Jesus är viktig för kristendomen: Efter han återuppstod från de döda började fler tro att han var Guds son. Att han födds ner på jorden för att leva tillsammans med människorna and dela deras glädje och sorg. Han gav människorna ett budskap om att man ska ta hand om varandra. Kristna tror att Jesus medvetet offrade sig på korset för att betala för människans synder. De menar att om man tror på Jesus och följar hans budskap kommer man att få ta del av förlåtelsen. Jesus sa att den som tror på mig ska fa evigt liv. De som tror på det kallas för kristna.  källa 
  • Mer info finns under andra rubriker i detta häfte. (T. ex. om Julen under rubriken "Helgdagar".)

â–º Jesus var mån om de fattiga. Han ifrågasatte makten. För detta blev han älskad (av somliga) och hatade (av andra). Tänk dig att du är Jesus fast du lever i dagens Sverige. Vilka problem i samhället skulle du vilja prata om? Vilka orättvisor skulle du vilja bekämpa? Vilka människor tror du du skulle få med dig? Vilka tror du du skulle få mot dig? källa

â–º Varför fick Jesus fiender?

â–º Mose kom med stränga regler. Jesus visade kärleken till alla, även de som bröt mot lagen. Hur går det ihop? källa

 â–º Vilken betydelse har Jesus haft (enligt kyrkan och i historien)?

â–º Tänk om Jesus hade levt idag, tänk om Jesus hade facebook! Gör ett kollage. 
     Det ska föreställa Jesus tidslinje. Läsa på om Jesus samt gör en tankekarta
     med viktiga punkter. Saker som bör finnas med på tidslinjen är följande:

  1. Om – arbete, ort, född, citat osv.

  2. Allmän info

  3. Relation och familj

  4. Vänner

  5. Foton (här går det bra att rita)

  6. Sidor Jesus skulle ha gillat

  7. Några statusuppdateringar

  8. Aktiviteter

  9. Inlägg från de som kan tänkas skriva på Jesus logg

4b Nya Testamentets kändisar

Maria
Glenbeigh St. James' Church Nave Triple Window Immaculata 2012 09 09.jpg
 

 

(مريم Maryam)(UK flag Mary), Jesus moder. Det främsta helgonet (inom de katolska och ortodoxa kyrkorna). Kallas också: Madonna (Vår Fru).

     

 

Svarta Madonnan
(Polen)

 

Madonna
   (Persien, muslimsk)

Som ton.åring var hon gravid (med Jesus-barnet). Ändå räknas hon som oskuld. Barnet kom till på ett högst o.vanligt sätt. Tack vare den Helige Ande.


Petrus och påvarna

Petrus var fiskare. Han lämnade sitt jobb och följde med Jesus. Efter Jesus död, reste Petrus till Rom. Enligt katoliker blev han en viktig kristen ledare.
← Den helige Petrus i Rom (framför Peters.kyrkan).

Jesus över.lämnade kyrkan till Petrus. Och Petrus lämnade den efter sig till nästa ledare. Och så vidare, till dagens påve (enligt katolska kyrkan).

Paulus  

Bartolomeo Montagna - Saint Paul - Google Art Project.jpgPaulus var en judisk lärd. Många år efter Jesus död hade Paulus en stark upplevelse av Jesus framför sig. Då började han tro.

Paulus reste i flera länder (kring Medelhavet). Vartän han kom delade han sin tro på Jesus som Messias. Paulus grundade kyrkor. Och höll kontakt med dem genom att skriva brev. (Breven finns samlade i Nya Testamentet.)

 

â–º Skriv allt du vet om Jesus mor Maria/ ...om Petrus/ ...om Paulus.

5 Riter

En rit eller sakrament: något man gör som har en religiös betydelse. Kristna som är protest.antiska har två sakrament (vanligtvis):

  • Natt.varden: med bröd och vin (eller nuförtiden ofta druvjuice) som symboler för Kristi kött och blod
  • Dopet: Ett sätt att tacka Gud att man har fått ett barn. Under dopet ren.as symboliskt (med lite vatten) en persons hjärta från synd. Även späd.barn (som inte har hunnit synda!). Varför? För att vi alla ärver Adams (den första människans) synder (enligt många kyrkor). När man är renad tas man med i kyrkan. Man välkomnas in i den kristna gemenskapen.  (Även vuxna kan döpas enligt alla kyrkor.)

200-talet: Dop i en kata.komb (under.jordisk begravnings.plats i Rom↗

 


Protestant.er inom Baptist.kyrkan tror inte på arv.synden. De väntar med dopet (UK flag baptism) tills barnen är gamla nog att själva av.göra om de vill. Många vill. Då kommer man med i församlingen som medlem.

  • Den katolska kyrkan och den ortodoxa har fem sakrament/riter till. (Den ortodoxa kyrkan kallar dem för mysterier.): konfirm.ationenboten (= bikten) äkten.skapet smörjelsen (den sjukas (sista) smörjelse)präst.vigningen. (1)
  • Bikt: då en person bekänner sina synder för en präst och ångrar dem. (Vid bikt och enskild själavård har prästen absolut tystnadsplikt. I Sverige är det bara präster som har absolut tysknadsplikt. Diakoner (personer som hjälper människor i en kyrka) har vanlig tysknadsplikt.) Mer info
  • Guds.tjänst: Människor går till kyrkan. Prästen leder guds.tjänsten. (Bara män får vara präster inom katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan.) Man brukar be med texter ur Bibeln. Prästen förklarar vad texterna betyder. Några/ alla sjunger psalmer (kristna sånger). Religiös musik spelas. De gudstjänster som kallas mässa erbjuder natt.varden med bröd och vin som symboler för Kristi kött och blod.

â–º Varför döps man? Skriv allt du vet om dopet/
     ... om gudstjänsten/ ...om nattvarden/ ...om sakrament i olika kyrkor.

â–º Förklara treenigheten. Beskriv den, vad den innebär och
     hur den hängare ihop med Jesus vistelse på jorden.

6 Berättelser ur den kristna historien

Romar.riket

Jesus kors.fästes och begravdes. De som trodde på honom var för.tvivlade (mycket ledsna). Men 50 dagar senare fick några möta Jesus igen (enligt berättelserna).  De kände sig stärkta. Männen reste runt och berättade om Jesus. De var apostlar (= sändebud, budbärare). Det var början till den kristna kyrkan.

  • Allt fler människor blev kristna. Romar.rikets ledare kände sig hotade. De förbjöd religionen. Men de kristna höll guds.tjänster ändå. I hemlighet.
  • Soldater fångade in en del kristna. Många av de kristna vägrade ge upp sin tro. Då kunde de dödas. Den som dör för sin tro kallas: martyr.
  • I början på 300-talet tilläts kristen.domen. Romar.rikets kejsare (kung) Konstantin samlade prästerna. De läste allt som var skrivet om den nya religionen kristendomen. De ville skapa system och ordning (som i de gamla grekernas texter). Så de bestämde helt enkelt vilka texter och idéer som fick vara med. Vilka som fick vara med i Nya Testamentet (den nyare delen av Bibeln). Bland annat bestämde de om tre.enigheten:

7 Tre.enighet

Kristna döps "i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn"

1. Fader   2. Son   3. Ande             

Tre  tre personer i en Gud! Som var sitt blad i tre.klövern
(en växt som har tre blad)
. Gud är hela växten. (Tre.enighetens gud.)

  1. Gud fader: All.tings ur.sprung. Har alltid funnits. Kristna ber till honom (i religionens viktigaste bön. Den kallas Fader Vår: "Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen....")
  2. Jesus — Guds son. Gud får en kropp och blev Jesus. Det vill säga, Gud blir en människa av kött och blod. (Man säger också att Gud förkroppsligas. Ett annat ord för samma sak: Gud inkarneras.) Han dog för våra synder och uppstod igen.
  3. Den Helige Ande (eller: den heliga Anden): Guds aktiva kraft på jorden. Den kommer till människan med kärlek och gåvor. Men kan också vara sträng.
  • Tros.bekännelsen:. De som tror på Gud kallas troende. Troende kristna tror på:
  1. "...Gud Fader alls-mäktig, himmelens och jordens skapare.
  2. "...Jesus Kristus,... Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven...
  3. "...den helige Ande...."

Jämför med kemi: ånga, vatten och is är tre former av en och samma molekyl, H20. Mer: 1

â–º Enligt de flesta kristna är Jesus både människa och Gud. Förklara!

  • I slutet av det tredje år.hundradet blev Kristen.domen stats.religionen. Alla andra religioner förbjöds. Staden Rom blev de kristnas huvud.stad.
  • 1054 år e.Kr. delades kyrkan. Främst på grund av påven. De i öst vägrade (ville inte) under.kasta sig honom.

â–º Skriv allt du vet om kristendomens framväxt och etablering.

Medel.tiden

Kyrkan hade makt. Alla hade en plikt att samlas i kyrkan för söndagens gudstjänst.

Kyrkan bestämde. Även över kungar? Ja, men inte alltid. Det var en ständig makt.kamp mellan kyrkan och staten.

1100-talet: Erik var Sveriges kung
1300-talet: Erik blev Erik den helige, Stockholms skydds.helgon
1800-talet eller tidigare: Fick en gata uppkalld efter sig: Sankt Eriks.gatan
1910-talet: Sveriges högsta byggnad uppkallat efter sig: S:t Eriks.palatset
1950-talet: En station uppkallat efter sig: S:t Eriksplan (gröna linjen)

Heliga Birgitta

Birgitta Birgers.dotter var en svenska som levde på 1300-talet. En påve utnämnde henne till helgon. Därför kallas hon Heliga Birgitta. (Senare lyfts hon fram som Sveriges skydds.helgon och ett av Europas.)  Birgitta talade om och skrev om sin tro. Hon var också en av den tidens många pilgrimer (som vall.färdade (reste) till heliga platser. Jämför: hajj حج,.) (En av hennes resor gick till Spaniens Santiago de Compostela. Numera mål för 200 000 årligen!)
  • Det fanns många religiösa ordnar på medeltiden. Birgitta grundade ett kloster för nunnor (i Vadstena, 20 mil syd.väst om Kista). (Ordern har också kloster i andra länder. Info)
  • Det finns också munk.ordnar i flera länder (för män som vill leva enkla liv i lydnad, utan sex och utan att äga något).
  • Kyrkan berättade för alla hur man ska tänka. Att alla syndar. Vi syndare kan räddas. Men bara genom Guds nåd. För att få nåd måste man lyda kyrkan.
  • Kyrkan lärde ut att livet på jorden inte är huvud.saken. Viktigast är att för.bereda. Att vara beredd inför det kommande eviga livet efter döden.
  • Sam.tidigt hjälpte kyrkan de sjuka med ört.medicin och sjuk.hus. Men pesten dödade en stor del av befolkningen.
  • Det mesta från medeltiden är borta, men lite finns kvar. Man kan se vackra och färgglada blyglasfönster och målningar i gamla kyrkor. En del musik är kvar. Och vi vet att man spelade upp teater framför kyrkan.
  • Kristen.domen hade redan funnits i omkring 1000 år. Då, under vikingatiden, började den spridas i Sverige.

â–º Vilken roll hade kyrkan i samhället under medeltiden?

Nya tiden (från Columbus till idag)

Luther and the Protestant Reformation: Crash Course World History #218

Luther och andra protesterade (sa ifrån). Då delades kyrkan itu: katolska kyrkan och de som protesterade. (De kallas "protestanter").

  • Protesterna ledde till reformer (för.ändringar, när det gäller: riter, regler, organisation...). Också samhället utanför kyrkan för.ändras. Till exempel: Många flickor fick möjligheten att lära sig läsa.
  • Religiösa — och politiska — konflikter ledde till flera religions.krig. Ett pågick under hela 30 år!
  • Många ledare struntade i Jesus kärleks.budskap.
    (Istället förtryckte de folk-grupper. Startade o.taliga krig. Lät fattiga svälta. Dödade en del kvinnor som häxor (mest under 1600-1700 -talen)→

 

Description de cette image, également commentée ci-après
  • Inte längre centralt: Kyrkan sa att Gud skapade oss. Vi är så pass viktiga att vårt hem (jorden) är i sol.systemets mitt. Men astronomer (under 1500- och 1600-talen) studerade planeterna. Och hur de rör sig. De förstod att det är solen som är i mitten. Men det gick inte att säga. (Man kunde dömas för kätteri (villo.lära) till stränga straff.)
  • Allt eftersom vann vetenskapen terräng. Den förklarade mer och mer. 
  • Kyrkan startade religiösa skolor. Än idag ute på landet (i Sverige) ligger många skolor bredvid kyrkan. Även i stan påverkade religionen. (Exempel: i Vasastan i Stockholm finns Matteus.skolan, byggd år 1902. Högst upp på fasaden står: "Herrens fruktan är vis.hetens begynnelse." Allt eftersom till.kom flera ämnen i skolan. (Men det dröjde hela 26 år efter att skolplikten infördes innan den första icke-religiösa läroboken kom: Läsebok för folkskolan.)
  • Detta liv, inte nästa. Folk började tänka mindre på ett kommande evigt liv i himlen. De tänkte mer på livet här
  • på jorden. Och hur de själva kan förändra sina liv. För svar vände sig många till forskare.
    • För länge sen trodde vi mycket. Nu har vi kunskap. Så... behövs tron?
  • Vetenskap betonar att världen utvecklas enligt natur.lagar. Men, vem skapade de lagarna? Gud?
  • Forskningen har sina begränsningar. Den kommer aldrig att kunna svara på alla frågor om Gud, om meningen, om värden, om det över.naturliga.
  • Kristendomen spreds runt världen med Columbus och andra upptäckare  (sedan 1500-talet). (De hade med sig präster.) Men nu för tiden växer andra uppfattningar. Det som växer är de privat.religiösa, andra religioner och ett sekulärt samhälle.
  • Många känner sig trygga och glada i frikykornas gemenskap. Oavsett om de verkligen tror på kyrkans budskap. Folk är relationella inte rationella.
  • Andra människor har haft helt andra erfrenheter. Kanske har de "älskat fel". Och då fått utstå kritik, känt sig utanför och till slut sökt sig till andra sammanhang där de uppskatas.
  • Många lämnar katolska kyrkan och andra kyrkor på grund av ledarskapets dubbelmoral. Ledande personer som har varit stränga mot avvikare har dolt sina egna avvikelser, till exempel pedofili (vuxna som har sex med barn).

â–º Så-kallade kristna länder startade korstågen och världskrigen.
     Kan vi hålla religionen ansvarig? Eller de som miss.brukar den? Motivera!

â–º Hur har kristendomens roll påverkas av vetenskapens framväxt?

8 Fler ord att kunna

Obs! Man ska kunna alla fetstil-ord i hela häftet.

  • Halleluja: Prisa Herren!
  • kyrka: församling(ar) med samma tro eller kyrko.byggnad

    kyrko.byggnad: ett hus för guds.tjänst. (Info: Sth-kyrkor) Storkyrkan→
    (Många av byggnaderna är k-märkta, kultur skyddade. De bevaras för framtiden)

  • meningen med livet - några alternativ:
    • traditionellt: att ha evigt liv i Guds himmel
    • att vara en god människa
    • att vara till tjänst för medmänniska, att arbeta
  • mission: ett uppdrag, i synnerhet att arbeta för att sprida religionen.
    Numera ingår ofta u-hjälp (att hjälpa fattiga människor med utbildning, vård mm)
  • teodicé.problemet: Gud är mäktig . Varför finns ondskan och lidandet?
  • tros.bekännelse: Då man säger vad man tror på. (Kristna säger: "Vi tror på Jesus...")

9 Helg.dagar

"Röda dagar" håller skolan stängt. Många har ledigt från jobbet. De flesta "röda dagar" är kristna helg.dagar (= heliga dagar). Dagar då många umgås enligt traditionen. (Tradition: "så har vi alltid gjort".) Olika familjer har olika traditioner. En del firar högtidligt som i kyrkan. Andra firar avsläppnat hemma.)

Årets viktigaste helg.dagar (i landet Sverige) handlar om Jesus.

  • Prästen säger: under jul.helgen firar vi Jesus födelse.
    Under påsk.helgen minns vi hans död och upp.ståndelse.
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4b/%C3%9Altima_Cena_-_Da_Vinci_5.jpg

 

Skärtors.dagen (torsd. innan Påsk.dagen)
Under sista mål.tiden åt Jesus med sina lärjungar. De åt bröd. De drack vin. Jesus sa: när ni äter och dricker, tänk på mig. Han sa: brödet — det är min kropp. Vinet är mitt blod.

Än idag delar kristna natt.varden. Med tanke på Jesus kropp och blod.

Lång.fredagen (fredagen innan Påskdagen)
Dagen var en lång och svår dag. Jesus kors.fästes (kroppen spikades fast vid en kors). Han dog på korset. (Så avrättades brottslingar på den tiden.)

  • En av Jesus närmaste män hjälpte romarna att döda Jesus. Detta kom att användas som argument mot judar: En jude dödade Jesus. Så alla judar anklagas. (Trots att också Jesus var jude.) (Skulle du vilja hållas ansvarig för något någon släkt gjorde för .länge sedan?)
  • Avrättningen ägde rum på befallning av rikets förvaltare (som hette Pilatus). (Varken han eller hans släkt hålls skyldig för Jesus död.)

 

Ett krucifix (en bild av Jesus på korset som finns i kyrkor)
(För att sörja och hedra Jesus död fick inga nöjen förekommma. Man var med sin familj. Därför var Lång.fredagen länge en stilla dag. Men 1969 tog riksdagen bort förbudet om att gå på bio och göra annat kul på Lång.fredagen.)
 

Påsk.dagen 

Maria Magdalena och de andra kvinnorna kom till graven. Den var tom. Då kom en ängel. Han sa: "den ni söker efter är inte här. Han har upp.stått." →

  • Jesus hälsade på kvinnorna. Han sa: "Gå och säg åt mina bröder att också de får se mig." (allt enligt Nya Testamentet).

Kristi himmels.färd (40 dagar efter påsk)

Dagen då Jesus lämnade jorden.


Pingst (50 dagar efter påsk)

Jesus var död och hans lärjungar var rädda. Men sedan hände något: De kände att den helige Ande var nära. Och de började tala många olika språk. Språk som de inte kunde tidigare.

  • Erfarenheten var stark. Tusen.tals började tro. De lät döpa sig.
  • De började predika (berätta för alla om Jesus)
  • På pingst.dagen sjunger man om den helige Ande. Man ber att den ska komma till oss.

Julen

Kristna firar Jesus födelse. Nya Testamentet berättar också om tre vise män (eller kungar). Från olika länder. De sökte upp barnet. De gav honom presenter.
(Klapparna lämnas vid olika dagar i olika länder. Under julafton i Norden. På juldagen i engelsktalande länder. På trettondag i Spanien.)  (Det heter klappar av en anledning. Förr i Sverige klappade man på dörren hos en granne. Kanske en tjej eller kille som man tyckte om. Sedan slängde man in en liten present och en rim om mottagaren. Nuförtiden är det många som hämtar julrim online eller gör egna.

  • Nu för tiden firar miljarder människor. (På olika sätt i olika länder under olika tider). Ofta med familj/ släkt. En familje.högtid. Många känner gemenskapen och tryggheten i att följa traditioner (år efter år). Många (även icke-religiösa) ger jul.klappar. Främst till de närmaste. Ofta också en slant till de fattiga.
  • Få svenskar firar guds.tjänst varje vecka. Men många lyssnar till Lucia- och jul.konserter (i kyrkan, på tv, på radio eller online).
  •  
    Jul förbereds genom firandet av advent med .ljus. Också för.beredelser av speciell mat.
     (I Sverige: Janssons frestelse, kokt potatis, ägg.halvor med rom, köttbullar, grönkål, rödbets.sallad, skivad julskinka och inlagd sill. Därtill: risgryns.gröt och peppar.kakor. Dryck: julmust, snaps, julöl, glögg)
  • 6 januari ska de tre vise männen ha kommit fram (till barnet i Betlehem.) (I Sverige avslutas firandet på Tjugondag Knut: 20 dagar efter julafton då "julen dansas ut" = man dansar kring granen.)
  • Många traditioner har rötter långt före Kristus. (Exempel: ordet jul. Tid.punkten för jul.firandet = vinter solståndet.) Jul.tomten är 3 i en: 1. en nordisk gårds.tomte som blandas ihop med 2. det turkiska helgonet S:t Nikolaus som delade ut presenter och 3. en tjock gubbe med vitt skägg (som blev populär tack vara färg.glad Coca-Cola-reklam).
  •   Jul.bocken (finns i Skandinavien, kanske ursprung..ligen från de två bockarna som drog den gamla guden Tors vagn.  2 Eng words: yule, Xmas)
  • Traditionen med en klädd .gran har mycket gamla rötter. Den blev populär igen under 1500-talet, först i Tyskland.

    (Jul.gran i varuhuset NK i centrala Stockholm→)

    Sedan 1960-talet är det en tradition att titta på Kalle Anka på teve på jul.afton. (Tradition i Sverige. Inte i Kalles hemland USA.)

     

â–º Hur firar practicerande kristna påsk?/ ...pingst?/ ...jul?

â–º Vad hände på långfredagen (enligt kristen tro)?

Idag finns flera sätt att vara kristen: 

10a Katolik

Katolska kyrkan är världens största organisation. Den har spelat en stor roll i Europa under (nära) 2000 år.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e5/081PzaSPietro.jpg
Peters.kyrkan i Rom fick sitt namn efter Petrus i Bibeln. Katoliker menar att han grundade den första kyrkan.

         Peters.kyrkan i sig är mycket fin. Dessutom innehåller den fantastiska målningar och skulpturer av Michelangelo (kanske världens bästa konstnär någonsin).     


Maria med Jesus-barnet. Den heliga Jungfru Maria och  andra helgon hedras av katoliker.

    

Pope Francis in March 2013.jpg
Påve Franciskus: den katolska kyrkans över.huvud. Han bestämmer över kyrkan (och över alla dess biskoper och präster). Påven besöker även Sverige 31 okt 2016. Vart än en påve reser väcker han stor uppmärksamhet.

  • Genom historien har den katolska kyrkan fördömt bland annat ateister och homosexuella. Men inte den nuvarande påven. Han har sagt saker som ingen påve har sagt tidigare. Bland annat: Gud är god mot ateister om de kommer till honom med ett uppriktigt hjärta. Och, "om någon är gay och söker Herren, vem är jag att döma honom". källa
  • (Påvar brukar komma från Europa, men Franciskus är från Argentina.) (Han tog namnet Franciskus efter munken som levde på 1100-talet. Han tackade Gud för broder Sol och syster Måne (3') och alla djur och växter. Han gjorde den första julkrubban (en modell av Maria, Josef och Jesusbarnet. Ibland med levande djur. 1 2 3)
  • Idag är de flesta människor i södra Europa och på den amerikanska kontinenten katoliker. Men det bor katoliker även i andra länder. Sankta Eugenia, Jesu Sällskap/Jesuit, vid Kungsträdgården. Mer info: 1  2  Unga katoliker

10b Ortodox

    
    

 

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/ae/NG_sopehienkathedrale1.JPGSedan 1000-talet har de ortodoxa kyrkorna gått sina egna vägar. De säger sig vara bäst på att följa traditionerna från de första kristna. Bland annat sjunger de texter från Bibeln.

De ortodoxa (= renläriga) har inte påven som ledare. Istället har de egna ledare, en för varje land. Ledarna kallas patriarker. →
De flesta i östra Europa är ortodoxa. (Fast i Polen är man katolik.)

 

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/29/Bartolomew_I.jpg

I Stockholms.trakten finns idag 8 olika ortodoxa kyrkor:
Armeniska ortodoxa Estniska ortodoxa Etiopisk ortodoxa Finska ortodoxa Grekisk ortodoxa Koptiska (Egypten) ortodoxa Ryska ortodoxa Syriska ortodoxa • Mer info: 1

En tysk, Martin Luther   var präst och bibelforskare. Han protesterade (för 500 år sedan).
 

  • Luther och andra tyckte illa om avlats.brev. (Det var brev som sa att man är förlåten fastän man gjort fel. Man kunde bli förlåten utan att ångra sig eller ändra något. Den enda man behövde göra: köpa ett brev som sa att man var förlåten! Breven såldes lätt.vindligt för att få in pengar. De pengarna användes för att bygga Peters.kyrkan i Rom.)
  • Luther menade: det enda man ska “göra” är att bli frälst. Tro på Jesus! (En protestant menar: Vissa människor är goda före.dömen och värda att efter.följa. Vi kan kalla dem helgon. Katoliker och ortodoxa ber till dem. Men vi protestanter gör inte så. Vi behöver ingen omväg till Gud. Vår väg är genom Guds son. Jesus sa: ”Jag är vägen.”)
  • Luther översatte Bibeln till sitt moders.mål, tyska. Då kunde tyskar förstå. (Tidigare var allt på latin. Bara präster som Luther förstod.) Luther sa att bara Bibeln var viktig. Inte på.kostade kyrkor. Inte påven.
  • Påven höll naturligt.vis inte med. Han mot.arbetade Luther. Men Bibeln översattes till fler språk. Tidens nya mass.media (tryckta böcker) gjorde det lätt att sprida översättningarna och Luthers idéer över Europa.
  • Kyrkan splittrades. Den reformerades också (formades om, förnyades). Luther fick med sig de flesta i norra Europa. De viktigaste: kungarna. (Kungar som Sveriges Gustav Vasa var mycket mottagliga för idén att de själva skulle bestämma över kyrkan och dess enorma rikedom.)
  • Luther skrev Lilla katekesen (en lärobok i kristen tro). Protestantiska präster åkte runt i byarna årligen. De kollade att alla kunde den — utantill.
  • Under reformationen (1500-talet) blev kyrkorna i norra Europa lutherska. Senare uppstod andra protestantiska kyrkor. I Sverige främst föregångare till vad vi idag kallar baptister. (Idag också Pingstvänner, Metodister, Missionskyrkan....)
  • Senare spreds Luthers idéer till Nord.amerika och Afrika (söder om Sahara). Än idag kallar vi de kyrkorna lutherska. Efter Luthers död fanns också de som protesterade mot lutherdomen. Mest känd: en frans.man som hette Calvin.
  • Ekumenik: olika (kristna) kyrkor sam.verkar (arbetar ihop). T ex: i Taizé i Frankrike bor över 100 protestantiska och katolska munkar. Årligen kommer över 100 000 pilgrimer på besök. Somliga från Sverige, inklusive konfirmander (tonåringar som bekräftar sin kristna tro).

â–º Beskriv de tre olika inriktningarna inom kristendomen.
    Vad skiljer dem åt and vad har de gemensamt? Vad utmärker protestantismen?

Kung Gustav Vasa bestämde (under 1500-talet) att svenskar fick vara protestanter

  • Martin Luthers tankar ligger till grund för den protestantiska kyrkan, som var statsreligion i Sverige fram till år 2000.   
  • Under hundra.tals år sam.arbetade kyrkan och staten. Det innebar (bland annat) att kyrkans viktigaste beslut måste god.kännas av staten.
  • Under 500 år samarbetade Svenska staten och kyrkan tätt ihop. De arbetar inte lika tätt ihop längre. Men Svenska kyrkan har fortfarande en sär.ställning:
  • Grundlagen: Kungen (med barn/barnbarn) måste vara med i kyrkan

prinsessan Estelle (född 2012) - "tvångskristen"→

  • Riksdagen har bestämt: Svenska kyrkan ska finnas i hela landet.

Än idag har många länder en stats.kyrka. (Danmark, England med flera har var sin stats.kyrka.) 

Svenska kyrkan är den största kyrkan i Sverige. Den präst som ska jobba för hela kyrkan kallas ärke.biskop. Den som nu är ärke.biskop heter Antje Jackelén (en invandrare från Tyskland).

Antje Jackelén

  • Naturligtvis är inte kyrkans alla miljoner medlemmar överens om allt. Men olika uppfattningar ryms inom kyrkan. (T ex: Några manliga präster tycker inte att kvinnor ska få vara präster. Samtidigt finns en kvinnlig ärke.biskop som till och med har varit till Rom där hon togs emot av påven.)
  • En medlem kan uppskatta Svenska kyrkan (till exempel som en plats för medmänsklighet och eftertänksamhet). Men samtidigt vara agnostiker (inte säker på om det finns en gud) eller ateist (inte tro på gud).
  • En präst ger fyra skäl att vara med i Svenska kyrkan idag. De är (källa):
    • att man tro på Gud (religiösa skäl)
    • att medlemmar får delta i många aktiviteter och gifta sig i kyrkan (egoistiska skäl)
    • att man vill stödja kyrkans arbete för hemlösa, sjuka, ensamma (solidariska skäl)
    • att man får en identitet som kristen (identiteten)

Kyrko.byggnad: Hus för guds.tjänst kan se ut på många olika sätt. De kan vara olika stora. (Det finns många små kapell och bönehus. Men också några enorma katedraler (=domkyrkor) som tar hundratals år att bygga färdigt.) De har byggts i olika stilar. (Många är k-märkta, kultur skyddade. De bevaras för framtiden.)

Gamla kyrkor är byggda efter en speciell plan:

  öster  
     
     
     
     
norr   söder
     
     
  väster  
  • väderstreck
  • symboliska linjer
     
    • från födelse till död
    • från skapelse till domedagen
  • Kyrkobyggnaden har ofta betraktats som en fredad plats. En tillflyktsort. Tanken är: man kan bråka (om man måste), men inte i Guds hus. Under många tider, på många platser, har polisen undvikit att gå in i en kyrka (för att gripa någon).
  • Några av historiens kändisar (adel och präster) är begravda inuti kyrkor. Men de allra flesta människor är begrävda på kyrkogården (gården utanför en kyrka). När begravningsplatserna i städerna är fulla, tas nya i bruk längre bort. Några km söder om Globen ligger Skogskyrkogården. Den är ett världsarv, byggd på ett uppmärksamt sätt, utifrån områdets naturliga förutsättningar. Nuförtiden i Stockholm kremeras (bränns) flertalet. (Askan tar mindre plats.)

â–º Hur har kristendomens roll förändras sedan vikingatiden?

â–º Än har Svenska kyrkan stor betydelse. På vilka sätt?

13 Fri.kyrkor

  • Under 1700-talet fanns många olika kyrkor i USA och i England. (Till exempel: Baptist.kyrkor och pingst.rörelsen.) År 1858 fick svenskar rätt att vara med i fri.kyrkor (= andra kyrkor än Stats.kyrkan). Fri.kyrko.församlingar bildades i Sverige. (I början på 1900-talet också Pingströrelsen.)
  • Församling: en religiös grupp (med regel.bundna aktiviteter). Eller ett landområde mindre än en småstad.
  • Så sent som på 1950-talet fick svenskar full religions.frihet. Det vill säga rätt att lämna stats.kyrkan utan att samtidigt gå med i en god.känd frikyrka.
  • Det finns flera olika protestantiska inriktningar. Till exempel lutherska (vanlig i norra Europa), kalvinska (i Nederländerna och Schweiz), Metodister, Missions-kyrkan.) Då och då splittras fri.kyrkor och går ihop igen i olika kombinationer.
    • Kyrkor splittras: Till exempel när en karismatisk ledare lämnar en kyrka och tar med sig sina anhängare till en nybildad kyrka.
    • Kyrkor som har mycket gemen.samt går ihop

â–º Vad är en frikyrka?

Religiös frihet:

Under vissa perioder känner många människor att de är ”frälsta” (omvända). De känner en direkt kontakt med Gud och behöver inte de gamla kyrkorna.

  • I Sverige under 1600-talet lyfte pietister fram det vardagliga religiösa livet — på bekostnad av prästernas ensamrätt att prata i kyrkan. I Sverige rymdes pietismen inom den Svenska kyrkan. Men andra strömningar rymdes inte, till exempel baptisterna under 1800-talet och pingströrelsen i början på 1900-talet.
  • Även i Sverige flydde somliga från religionen. Folk flydde när statens religion styrde deras liv på sätt som kändes kränkande. Ibland till och med livsfarligt.
  • Under 1800-talet flydde miljoner kristna från Europa. Bland annat de som hade del i en av seklets stora väckelse-rörelser.
  • Miljoner kristna flydde från norra Europa och Storbritannien. För att få religiös frihet flyttade de utomlands, främst till USA. Frihetens land där alla kyrkor är frikyrkor. (Har alltid funnits olika kyrkor, aldrig en statskyrka. Däremot var indian-religioner länge förbjudna.) (Mer info: Idag i USA är kyrkorna huvudsakligen:
  • Evangeliska (med TV-predikanter ( televangelists))
  • Katolska. (En enda romersk-katolik har varit president: Kennedy på 1960-talet)
  • Main-line protestantiska. (Har stort inflytande trots ständigt krympande antal medlemmar.)
  • Afro.amerikanska. (Den kända pastorn Martin Luther King 1'; hans födelse.dag är en röd dag i USA)

â–º Skriv om religiös frihet i Sverige sedan vikingatiden.

â–º Är Sverige ett kristet land? Motivera!

â–º Hej! Frank här! Mina husgäster har flyttat. I december kommer istället en 15-årig utbytestudent till mig. Hen kommer från staden Rom i Italien där hens stäkt har bott i generationer. Hen kommer att bo hos mig ett år och gå i vår skola. Jag vill förstås att hen ska trivas så bra som möjligt. Så, jag tänkte ta reda på så mycket som möjligt i förväg om 15-åringens land, kultur och religion. Det vore toppen om du kunde hjälpa mig ta reda på svaren på mina frågor. Skriv ett brev till mig och besvara frågorna.
Tack på förhand!
källa
  1. Vilken religion är vanligaste där hen kommer ifrån?
  2. Finns det en gud? Vem är det?
  3. Vad kallas religionens grundare?
  4. Finns det heliga skrifter? Vilka är det?
  5. Hur ser man på livet efter döden?
  6. Var samlas man för andakt?
  7. Finns det någon sådan byggnad nära skolan (i Kista/Akalla-trakten)?
  8. Vilka är de viktigaste högtiderna?
  9. Vilka är de viktigaste levnadsreglerna?
  10. Finns det speciella regler för pojkar och flickor?
  11. Kan flickor och pojkar träffas på fritiden?
  12. Få man vara sambos (bor ihop utan att vara gifta)?
  13. Kan man gifta sig med vem man vill?
  14. Får man äta all sorts mat?
  15. Finns det några regler och traditioner om hur man bör klä sig?
  16. Vad tror du hon/han gör på fritiden?

Mer info

  • Var bor kristna? Europa? Ja, men... Jesus och många av hans samtida följare satt aldrig sin fot i Europa. Men det gjorde somliga av hans efterföljare.  Kristendomen nådde norra Afrika långt innan den nådde Norden eller den Amerikanksa kontinenten. Idag bor bara en av fyra kristna i Europa. De flesta andra bor på den amerikanska kontinenten (USA, Brasilen, Mexiko m fl), i södra Afrika (Nigeria, Kongo-Kinshasa m fl) i Filippinerna och i Ryssland. (källa)

  • Kursplan